Ny blogg

Nu har jag slutat skriva på den här bloggen!

Min nya blogg finns på dannesoderberg.wordpress.com

vi ses där!

Tja Tja!

FRIDAY KVÄLL

Tja Tja!!

Jaha, så sitter man här i soffan. Knappandes på min Mac och med en rykande varm kopp kaffe
framför mig på vardagsrumsbordet. Gulliver har redan somnat och här sitter jag med en av mina bästa vänner, nämligen Herr Sjöblom och arbetar lite. Inte alls så dumt med en vän och en god kopp kaffe?!
Peter Lemarc sjunger tillsammans med Thomas Andersson Wijh på tv:n.
Med tanke på allt runtomkring så är det ganska ok att ta det lugnt och bara köra lite.
Vad vi gör? ja det kanske ni får veta i en snar framtid!?!?!

Denna blogg ska ju kunna handla om allting mellan himmel och jord.
Ikväll är det lite eftertänksamt.

Livet består ju av massa val. Vilken väg du vill gå och vilket mål du vill nå.
Man gör ju inte alltid rätt val alla gånger. Det är ju bara att hoppas att det inte blir för kostsamt för dig ifall du kommer in på fel spår.
En grej jag kom att tänka på är kommentar jag fått höra mer än en gång.
"Du kan inte ändra på den person du är"! Eller "hur du är går inte att ändra"!

Jag skulle nog vilja säga att JO det kan man!

Jag har vart på ett sätt som jag inte vart stolt över alla gånger. Många har nog blivit sårade under vägen, så även jag.
Man kan ju inte  direkt sätta sig och ringa runt till alla man tror man sårat?? Det man kan göra är ju att göra det bättre nu när man väl kommit till insikt.

Nu kommer jag till min poäng!

Man kan visst ändra den väg man hamnat på, om den vägen inte är bra alls och du inte känner igen dig själv.
Jag fick mig ett rejält uppvaknande, tyvärr alldeles för kostsamt, där jag kände att jag var tvungen att sätta ner foten och bestämma över vilken person jag är och hitta tillbaka till den jag vet att jag är!
Den utveckling jag gjort tycker jag talar för sig självt. Mina vänner som stöttat och följt mig på den här resan ser en oerhörd utveckling på alla plan. Både fysiskt och psykiskt.
Ekonomin som är en oerhört viktig bit, har fallit på plats och jag älskar mig själv och den jag äntligen hittat tillbaka till.
Jag vill gärna citera en av mina vänner som sa såhär """Södda, (ja dom kallar mig för det!) jag har känt dig nu i vad är det..? 15 år?? jag måste bara säga det att jag har nog aldrig sett dig såhär stabil och trygg i dig själv som du är nu! Nu känner man igen dig! """

Snacka om att man inte ser den utvecklingen själv! men känslan är ju verkligen så.

måste också få lägga in detta som en annan av mina bästa kompisar skrev:



"Klart imponerad av din utveckling Daniel. Vissa skulle bara gett upp i sin motgång, men du tog dig istället i kragen och kämpade både med din fysik och ditt psyke. Du har vuxit på så många sätt och fortsätter att växa 😊Hoppas verkligen du når ditt mål för det förtjänar du gubben. Du känns mer glad och trygg i dig själv nu, o snart är du lika stor o stark som mig med 😉 Du förtjänar beröm, hoppas detta gör att du förstår hur starkt jag tycker du gör det, fortsätt med det kompis 👍👍





Jag är lyckligt lottad som har så otroligt bra vänner runtomkring mig som verkligen tror på mig och är medmig i med och motgång! Ingen nämnd, ingen glömd! Ni vet ändå vilka ni är! 

Nu har jag vart tillräckligt insiktsfull för denna gång! 

ha det bra ute i stugorna!!! 

Nu kör vi!! KÄMPASÖDERBERG!!

Tja Tja!

Long time No See

Tjena!!!

Ja nu var det ju som en otroligt lång tid sedan som jag var inne här och pangade ner lite meningar!?
Satt precis och kollade hur många som vart inne och besökt sidan..
Jag har typ snackat om att det var typ 3000 bara på några månader...
så var ju också fallet...

Galet roligt att läsa allt jag skrivit! Fick mig ett gott skratt!
Men tillbaka till besökarna. Det har vart (hör och häpna!?!?!)
8000 personer som vart inne på min blogg!
Skitkul!
Nu tänker säkert vissa "det finns ju de som har fler besökare"

ja! Förmodligen de som inte gör annat...? Eller som kanske har det som jobb att blogga?
Jag tyckte det var skitskoj! Så nu är det väl bara att försöka blåsa liv i detta lite igen då!

Oj! men vart ska jag börja...
Det har hänt en del saker i mitt liv, både bra och väldigt, väldigt tråkiga.
Så nu vet ni det!
Jag har dock tagit tag i mig själv igen och har nog inte känt mig såhär tillfreds med mig själv på
många, många.....många år!
Ruskigt skönt! synd bara att priset jag fått betala var alldeles för högt..
Men vem vet...kanske det ordnar till sig? Skam den som ger sig!

Min lille gubbe Oliver är ju tyvärr inte så liten längre....men det är otroligt underbart nu!
Pratglad, busig, mysig och otroligt snäll och omtänksam är han....mitt lilla hjärta!
hahaha! jag vet iallafall vart han ska bo när han blir stor! Uppenbarligen blir det stockholm för min lilla krigare. Det gör han klart för mig i stort sett varje dag!
Han har även sagt och gjort mycket roligt den här tiden.
Det kommer ni få höra en annan dag.
Eller i en annan del av världen som freda skulle sjungit!

nä nu ska jag ta och vik in årern!
Snart helg!  (fast bara torsdag imorgon)

Hörs igen! Tjeeena!

Lördag!!

Ja vad kan man säga....Det har ju hänt en del. Har fått ett nytt jobb ute på Sanmina. Riktigt trevligt och jag trivs som fisken i vattnet där.
Har även fått skiftgång som tar ut sig lite på fotbollen men vad gör det. Jag har ju, tro det eller ej... inte betalt för att spela fotboll.
Det som är synd är ju att jag är alltid lojal som spelare och kommer jag nånstans där jag trivs så kommer jag alltid ställa upp och försöka! Gottne är en sån klubb. Underbara lagkamrater och vi har en otrolig lagsammanhållning. Så det är ju tråkigt att man inte hinner träna så mycket som man vill, men vadå...livet går ju faktiskt före och jag har ju en liten goding som fyllde 3 år den 25:e april som man måste försörja. Grabbarna i laget förstår och tycker väl förhoppningsvis att det är roligt att jag kommer dit och tränar så mycket som jag bara kan. Gottnepajka ä nå go'e pajka!

På tal om godingen så är han i full fart i soffan nu och säger att han vill ha köttbullar! :)
Eller säger och säger.....skriker är väl kanske en bättre förklaring!

Så vad ska man hitta på idag då?? jo det blir nog en lite grillkväll ute hos Mattias & Hanna och deras sötnos Alice! Många andra sköna människor kommer nog att komma dit också! =)

Åh, vad ringrostig man har blivit på att skriva här. Det blir alldeles för länge mellan gångerna.

vad har hänt mer då? jo! jag har sjungit med Frank Ådahl på pingstkyrkan med typ 100 andra människor. Sjöng i kör och det var riktigt trevligt!
Vad händer framåt då? jo!? en mycket kompetent och grym sångare ställde frågan om att åka ut och sjunga tillsammans!?!! Med tanke på sångarens kvalitet och att han förmodligen är rätt kräsen då det gäller musik så får jag nog bara bocka och tacka! Det är en väldigt stor komplimang att få förfrågan av en duktig sångare! Då blir det ju 2 grymma sångare! ;) kommer bli grymt!

Nä nu ska jag ta och ta hand om yrvädret här hemma! måste jaga honom lite så man får busa lite!

återkommer!

Hej hopp!

Lite tankar..

Kom på en sak för någon dag sedan som jag kände att jag blev otroligt frustrerad över...
Det är väl klart att det finns många saker att bli frustrerad på men detta kanske några känner igen sig på..

Man vaknar på morgonen och känner sig utvilad...
Kliver upp och slänger på lite kaffe, kikar ut och ser att det inte är nån snö och det är väl typ 0 gradigt ute...kanske till och med lite plus..

*perfekt*

Käkar frukost och läser lite tidning. Plötsligt slänger man ett grisöga upp på klockan och ser att -Aj då.....klockan är mycket...dags att åka på jobbet.

Skyndar sig och tar på sig ytterkläderna och låser dörren...

Det är rätt skönt ute....man slänger en blick på bilen...

(bara lite is på rutorna)

-Inga problem, tänker man och låser upp bilen.

Tar fram skrapan och blickar en snabbis på klockan igen...
Tiden rullar snabbt iväg och man känner en viss stress....

Man tar skrapan och lägger mot rutan och trycker till för att snabba på lite....
Vad händer??????
Helt rätt........ABSOLUT INGENTING!!!!!!

Det har blivit ett sådär tunt lager som man typ ALDRIG kan skrapa bort.
Tog väl typ 2 veckor att skrapa.... ja, har man inte fått infarkt än så var det nog nära nu...
Då står man där och skrapar.....och skrapar....och skrapar...OCH SKRAPAR......
När man nu stått där och skrapat säkert 10 minuter så kan ni ju förstå hur blodet kokade i herr Söderberg!??!?!?!?!

ALLA ORD VAR REJÄLT CENSURERADE!!!!!!

Det kändes verkligen som att man inte riktigt hade så stort ordförråd just då....

jaja..... Life goes on!  Skrapa på bara!!!!!

(förresten....vet inte så mycket om drakar.....men kan dom verkligen stå emot flytande guld?? som dessutom är typ 1 miljon grader varmt???? )

Tjingpling!!

Bättre sent än aldrig

Ja nu var det fanatiskt länge sedan man skrev här. Mycket har hänt, men det är historia nu! =)
Oliver växer som bara den och det är svårt att beskriva hur kul det är att se honom utvecklas och höra honom prata nu! =)
Finns ju inget som är bättre än att vara med honom.....jo kanske en kryddig stek och en kall öl en varm sommardag.....NÄÄÄÄÄ!!! aldrig....!!! Finns inget som är bättre än honom.
Förresten så blir det ju fel på en gång eftersom det knappt är några varma och soliga dagar denna sommaren.

Idag var vi på stan en sväng och promenerade i det "soliga" vädret men det blåste så vi höll på att blåsa bort!
Uppenbarligen var han glad ändå för han pratade konstant hela promenaden!

Så otroligt roligt och se kontakten vi har mellan oss nu! Den är så pass bra så Oliver kände att "det spelar ingen roll vad jag gör så är det ok"
Där höll väl inte pappa riktigt med honom när han bestämde sig för att kasta pappas Samsung S3 nerför stentrappan ute i vårt trapphus!??!??!
Måste väl erkänna att jag hade vääääldigt lätt att hålla mig för skratt..........
Det hade inte Oliver.......
Jag hade alltså lagt min telefon på matbordet där han INTE kan få tag på den....(även om han blivit stor nog att nå mycket)
Strax efter så gick jag ut med soporna i trapphuset eftersom sopnedkastet är alldeles utanför dörren....
Så jag öppnade...gick ut....slängde soporna....och vände mig om.....
Där stod han..........ungefär som om han stod på prispallen i OS och hade vunnit guld.....stolt som en tupp....(eftersom han hade fått tag i nåt som han vet att han INTE får röra!!!)
Uppenbarligen så hade jag lagt telefonen utom räckhåll för honom....men papperet som telefonen låg på......fick han tag i och drog det närmare så han kunde få tag på pappas telefon......

Så där står han med världens största leende när jag vänder mig om........
Det känns som om tiden står stilla i flera minuter......Han tittar på mig.....jag tittar på honom....smyger mig lite närmare......men den lilla räven uppfattade tydligen det och tänkte att "jag varnade honom".....
Sen går allt i slowmotion.......han sopar iväg telefonen........nerför stentrappan......
Det är väl sådär en 5-6 trappsteg nerför den första trappan och den studsar på samtliga.....

Pappa håller andan..........
Oliver skrattar bara mer och mer för varje gång den studsar på trappstegen.....tills den stannar där nere....då vänder han sig om mot mig och nu är leendet ännu större....typ som..."vad var det jag sa"?!?!?!

Tur han är söt...........

nä nu är det US Marshals på tv...plutten sover och jag lägger mig tillbaka i soffan.....

simma lugnt everyhopa!

Lattefarsan är på G igen!!

See you when you see me!

walk of fame!

Ja nu har det blivit länge mellan gångerna...men vadå...jag har annat att göra också!
Det har hänt en del sen sist ialla fall.

Oliver har ialla fall kört igång hårt med att gå. Nu är det ju mer än 1 månad sedan han började promenera men nu är det hårdkörning!
Går man dit och ska hjälpa honom så blir han förbannad! =)
Annars är han bara glad det lilla livet!
Han ser lite trött ut just nu...kanske ska se om man får honom att somna till.

PÅ återseende!

Tjing!