Ja nu var det fanatiskt länge sedan man skrev här. Mycket har hänt, men det är historia nu! =)
Oliver växer som bara den och det är svårt att beskriva hur kul det är att se honom utvecklas och höra honom prata nu! =)
Finns ju inget som är bättre än att vara med honom.....jo kanske en kryddig stek och en kall öl en varm sommardag.....NÄÄÄÄÄ!!! aldrig....!!! Finns inget som är bättre än honom.
Förresten så blir det ju fel på en gång eftersom det knappt är några varma och soliga dagar denna sommaren.
Idag var vi på stan en sväng och promenerade i det "soliga" vädret men det blåste så vi höll på att blåsa bort!
Uppenbarligen var han glad ändå för han pratade konstant hela promenaden!
Så otroligt roligt och se kontakten vi har mellan oss nu! Den är så pass bra så Oliver kände att "det spelar ingen roll vad jag gör så är det ok"
Där höll väl inte pappa riktigt med honom när han bestämde sig för att kasta pappas Samsung S3 nerför stentrappan ute i vårt trapphus!??!??!
Måste väl erkänna att jag hade vääääldigt lätt att hålla mig för skratt..........
Det hade inte Oliver.......
Jag hade alltså lagt min telefon på matbordet där han INTE kan få tag på den....(även om han blivit stor nog att nå mycket)
Strax efter så gick jag ut med soporna i trapphuset eftersom sopnedkastet är alldeles utanför dörren....
Så jag öppnade...gick ut....slängde soporna....och vände mig om.....
Där stod han..........ungefär som om han stod på prispallen i OS och hade vunnit guld.....stolt som en tupp....(eftersom han hade fått tag i nåt som han vet att han INTE får röra!!!)
Uppenbarligen så hade jag lagt telefonen utom räckhåll för honom....men papperet som telefonen låg på......fick han tag i och drog det närmare så han kunde få tag på pappas telefon......
Så där står han med världens största leende när jag vänder mig om........
Det känns som om tiden står stilla i flera minuter......Han tittar på mig.....jag tittar på honom....smyger mig lite närmare......men den lilla räven uppfattade tydligen det och tänkte att "jag varnade honom".....
Sen går allt i slowmotion.......han sopar iväg telefonen........nerför stentrappan......
Det är väl sådär en 5-6 trappsteg nerför den första trappan och den studsar på samtliga.....
Pappa håller andan..........
Oliver skrattar bara mer och mer för varje gång den studsar på trappstegen.....tills den stannar där nere....då vänder han sig om mot mig och nu är leendet ännu större....typ som..."vad var det jag sa"?!?!?!
Tur han är söt...........
nä nu är det US Marshals på tv...plutten sover och jag lägger mig tillbaka i soffan.....
simma lugnt everyhopa!
Lattefarsan är på G igen!!
See you when you see me!
